Pristagare 2024 – Medicin
Bahira Shahim och David Marlevi
Bahira Shahim vid institutionen för medicin, Solna, belönas för sina studier om “Mekanismer och behandling av mitralisklaffsjukdom och dess koppling till livshotande hjärtrytmrubbningar”.
Mitralisklaffprolaps drabbar 1 av 40 och innebär att hjärtklaffen i vänster kammare buktar ut, vilket kan orsaka klaffläckage som kräver kirurgi. Mitralisklaffprolaps kan leda till hjärtsvikt, arytmier och plötslig hjärtdöd. Riskfaktorer för arytmier inkluderar fibros i hjärtmuskeln och om klaffen har infästningsfel I hjärtväggen. Hur dessa faktorer påverkas av kirurgi är dock oklart, och mekanismerna bakom sjukdomen är fortfarande dåligt utforskade.
Målet med studierna är att undersöka sambandet mellan mitralisklaffprolaps och livshotande arytmier samt hur kirurgi påverkar detta. Genom magnetkameraundersökningar kartläggs olika stadier av hjärtmuskelfibros och dess koppling till arytmier, medan vävnadsprover från hjärtmuskeln och sjuka klaffar används för att studera de molekylära mekanismerna. Om klaffkirurgi kan minska ärrbildning och arytmier, bör kirurgi erbjudas tidigare till patienter med hög arytmirisk. Forskningen kan också bana väg för nya behandlingar som bromsar sjukdomen.
Bahira Shahim, född 1986, är en forskande kardiolog som disputerade 2019 vid Karolinska Institutet. Hon var under fyra år (2019-2022) postdoktor vid Columbia University i New York. Efter vistelsen återvände hon till Karolinska Institutet där hon är verksam som biträdande lektor. Hon är även kliniskt verksam till 50% vid Karolinska universitetssjukhuset. Som framgår av bifogat CV har Bahira Shahim varit mycket produktiv och framgångsrik. Hennes självständiga forskning har fokus mot både kartläggning och prevention av mitralisinsufficiens och plötsligt hjärtstopp. Hon har i hård konkurrens erhållit en av endast ett fåtal fullfinansierade tjänster som biträdande lektor vid Karolinska Institutet 2024-2030. Hon har erhållit Starting Grant från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning 2025-2030 samt Vetenskapsrådets etableringsanslag 2023-2027.
David Marlevi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, “belönas för sin forskning kring utveckling av kardiovaskulär avbildningsteknologi för diagnos och behandling av kardiovaskulära sjukdomar”
David Marlevi är forskare inom kardiovaskulär avbildning, vilket innebär bildtagning för förbättrad förståelse av hjärt-kärlsystemet och hur man med bilder kan förbättra diagnosticering av hjärt-kärlsjukdomar. Hans forskarlag arbetar med flera olika så kallade bildmodaliteter, som exempelvis magnetresonanstomografi (MRI) eller datortomografi (CT). En stor del av hans arbete kretsar även kring så kallad medicinsk bildanalys, där man med bland annat tränade neurala nätverk eller tekniska analysverktyg bättre kan identifiera och tolka fysiologiska fenomen från insamlad bilddata.
David Marlevi, född 1989, har en civilingenjörsexamen från KTH. Han genomförde sitt doktorandarbete vid KTH och Karolinska Institutet och disputerade 2019. Därefter var han verksam som postdoktor vid Michigan Institute for Technology (MIT), Boston, 2019-2023. Han återvände 2024 till Karolinska Institutet för att inleda sin självständiga forskning. David Marlevi har varit mycket framgångsrik både som doktorand och postdoktor med över 30 publicerade originalarbeten i väl ansedda medicinska tidskrifter. Forskningen har fokus mot utveckling av innovativa nya metoder för icke-invasiv avbildningsteknologi genom AI-driven kardiovaskulär flödesanalys. Målsättningen är att utveckla klinisk metodologi i syfte att bättre förstå och behandla allvarliga kardiovaskulära tillstånd. David Marlevi har varit synnerligen framgångsrik och erhållit mycket prestigefulla forskningsanslag. Han har i hård konkurrens erhållit en fullfinansierad tjänst som biträdande lektor vid Karolinska Institutet 2024-2029.
Han har erhållit Starting Grant från European Research Council (ERC) 2023-2027 och Vetenskapsrådets etableringsanslag 2023-2026 (ej mottaget pga ERC-anslag).
Pristagare 2023 – Biokemi
Björn Burmann, GU och Kristina Jonas, SU
Björn Burmann får priset ”för NMR-studier av biologiskt viktiga proteiner”
Burmann disputerade vid Universität Bayreuth 2010, och gjorde sedan en postdoc vid Biozentrum Basel. 2017 rekryterades han till Göteborgs universitet.
Burmann använder en kombination av molekylärbiologiska metoder och avancerad NMR- spektroskopi för att studera DNA-bindande proteiner, verksamma inom bl.a. DNA-reparation, och proteiner som verkar på oveckade proteiner genom att antingen katalysera veckningsprocessen eller bryta ner proteinerna. Han har bl.a. gjort NMR-studier av proteiners växelverkan inuti mammalieceller.
Kristina Jonas får priset ”för biokemiska och molekylärbiologiska studier av bakteriers tillväxt och reproduktion”.
Jonas disputerade vid Karolinska Insitutet 2009, och gjorde sedan en postdoc vid MIT i Boston. 2013 rekryterades hon till universitetet i Marburg, och 2016 anställdes hon vid Stockholms universitet.
Jonas forskning är inriktad på de mekanismer som tillåter bakterier att kontrollera sin egen tillväxt och reproduktion, och då särskilt hur bakterier dynamiskt kan anpassa sin tillväxthastighet och celldelning som svar på varierande miljöförhållanden, till exempel förändringar i näringsämnenas tillgänglighet eller vid början av miljörelaterad stress. Hon undersöker särskilt hur reglering av cellcykeln och anpassning till stress bidrar till bakteriens överlevnad och patogenes. I sin forskning kombinerar hon genetik och biokemi med kvantitativ proteomik och avancerad in vivo mikroskopi.